Ångest!!!!!

Känner ångest och vemod, i morgon börjar sonen gymnasiet, hjälp!!!! Tiden har verkligen gått hur fort som helst, känns som det inte var så länge sedan han var en liten lintott som sprang omkring här hemma med "lasersvärd" och lekte Star Wars. Visserligen har det blivit mycket lugnare med mindre stoj med åren men man kan ju inte sticka under stolen med att man saknar den tiden lite grand ibland, då de ville vara med en hela tiden vilket inte riktigt är fallet just nu :) Bara att bita ihop och gilla läget för han kommer att börja skolan i morgon och jag önskar att han kommer att känna att han valt helt rätt program och att han fortsätter att vara lika duktig i skolan.